24/02/2025
Hej på er!
Många av er har redan känt att någonting är på gång, men pausen vi tog behövdes för att kunna fattar tuffa beslut samt att kunna gå vidare. Några av er vet redan om det, men för er andra kära om har följd oss sista åren så är vi jätteledsen att meddela att Gustav och jag (Amira) har inte fortsatt in i nya året med våran resa på gården.
Anledningen till detta kan ni läsa på Instagram genom att slida genom bilderna, eller på facebook här nere. Vi är tacksamma för alla er som har hjälpt och trodde på oss genom att följa livstilen och köpa våra produkter. Tar hand om er & var snäll med varann.
Är ni intresserad att handla ost mm. så hör av er till: [email protected].
Att skriva det här inlägget och sedan ladda upp det, har verkligen varit svårt för oss.
Sista 4 åren har varit fyllda av största projekt i vårat liv: Att bygga upp ett lönsamt företag, vidare utveckla och använda en existerande infrastruktur, massor av jordbrukande, osttillverkning samt stora drömmar och visioner som är fortfarande kvar till den här dagen.
Här i Sverige finns olika sätt att definiera vad som kallas för ”småskaligt”. En fäbod är småskaligt, men samtidigt också ett hantverks mejeri som tillverkar ca. 9–10 ton ost per år. Jämfört med de stora mejerierna är det ändå ganska liten. Allt är en fråga av perspektiv. Likadant med mjölkgårdar. Vad är småskaligt och vad är konventionell? En gård med 50 kor jämfört med de stora nya med min. 200–300 kor verkar vara väldigt liten i 2024 och klassas därför som småskaligt.
Fun fact: Vi producerade ca. 2–3 ton ost per år.
Att ha bara 16 mjölkkor fungerade enbart för att vi förädlade vidare varje mjölk dropp till lagrad ost. Då förhöjs värdet av mjölken, enormt. Tänkte vi… Men att göra allting själv drar på ekonomin, allting kostar PENGAR. Även om det är så romantiserat att leva självförsörjande. Desto mindre man är, desto dyrare det blir. Idag kan vi konstatera att i 2024, snart 2025 har vi varit i simpla ord: Ett för litet företag. Att bedriva en hållbar verksamhet betyder att man är i behov av folk man kan anställa och betala, man behöver vikarier som kan hoppa in ifall allting ”skiter sig”. Och det har man definitivt varit med om sista åren. Livet är inte alltid snäll mot en, flera omständigheter gjorde att man nu och då kände sig som ”nu måste vi ge upp”, men det gjorde vi aldrig. Om det hade varit olyckor, sjukdomar, eller problem i företaget, marknaden som krascher, sjuka djur, dåligt väder och dålig skörd… man har rullat på.
Ni se, att bara vara bonde och egen företagare är en väldigt sårbar situation.
De sista åren har vi haft möjligheten att finslipa och bygga upp varje aspekt på företaget såsom nya delar som inte fanns t.ex. hela försäljningen och marknadsföringen, produktsortiment. Efter en viss tid och mer inblick kring ekonomi, marknaden, produktutveckling mm. satt vi där med siffrorna och våran affärsplan. Och som Gustav brukar säger: Siffrorna ljuger aldrig. Kilopriset på våra produkter blev väldigt högt, så det endast sätt att uppnå lägre priser i vårat fall är att producera mer, större kvantiteter.
Och då såg vi svart på vitt att vi måste utöka!
Men, att vara flera på gården som har önskemål gör jordbrukande ganska svårt ibland, många av er som har drivit en gård med flera personer vet exakt vad vi pratar om. Till slt så ville inte alla vara med på resan att utveckla gården till den storleken som hade gjort företaget mindre sårbar, mer hållbart, tryggare och framförallt LÖNSAMT!
Gustav och min arbetsmoral har alltid varit, jobbar hårt och det kommer bli nog bra. Men vi fick också inse att allt slit och långa dagar inte varit värd det, då man bara vrider sig i cirkeln, eller på andra ord: Man står med skit upp till halsen, jämnt.
Det måste finnas potential, särskild för oss unga jordbrukare/ företagare att kunna utöka och utveckla, och skapa en hållbar grund, vilket skulle ha definitivt varit mer än 16 kor, typ minst tre gånger så mycket. Tyvärr så fanns den där möjligheten inte på den här fina infrastrukturen som vi såg så mycket potential i.
Med detta sagt var alternativen att utöka eller lägga ner. Då vi redan hade maxat produktionen för vad infrastrukturen tål, så hade vi helst byggt till, utökad och sänkt kostnaderna så mycket som gick, men då vi inte äger infrastrukturen och gården så har den där valen inte riktig varit upp till oss själva att bestämma. Dessutom fanns det typ inget vettigt ekonomiskt sätt att kunna ta över gården heller. Därför har Gustav och jag med tyngt hjärtat bestämt att vi tyvärr måste gå vidare.
Här lite hårda siffror för den som är intresserad:
Med 16 mjölkade kor och säsongsbunden produktion, så uppnå vi ca. 2500 kilo i mejeriprodukter som hamnar på en genomsnittlig kilopris 500 kr/ kg exklusiva moms. Detta täcker drivkostnader plus s*x månaders lön/ en person. Dock krävs det minst tre heltidsanställda/ personer för den här kedja/ kvantiteten. Som ni ser på den här enkla bilden, går det tyvärr inte riktig ihop.
Behovet hade varit att utöka till som man också kallar för småskaligt nuförtiden: 8–10 ton i ost per år med året runt produktion.
Till slt så måste vi också lägga till att många av er kände som allting hände så snabbt och att vi lagt av ”från en dag till den andra”, särskilt när vi inte fortsatte att lägga ut content på sociala kanalerna. Det finns så olika sätt att bedriva sociala medier, och vad man väljer att lägga ut. Vi ville alltid vara transparenta om våran livsstil, gårdslivet, vad det krävs att vara småskalig och vi älskade att ta mer er på våran resa. Men det finns möte, diskussioner och samtal inom ett företag och i vårat fall kring ekonomi och generationsskifte som sker bakom plattformen och sånt läggs så klart inte ut tills det har blivit särskilda beslut som kanske påverka marknadsföringen eller är trevliga att dela med er. Då vi har varit så pass aktiv sista åren, tänkte vi att det vore rättvis att låta er veta vad som händer framöver.
Med det sagt: I vårt hjärta är vi fortfarande bönder och mejerister och vi vet inte om det kommer ändras någonsin i framtiden. Men nu måste vi gå vidare och vem vet, kanske syns vi framöver på nåt annat ställe! ❤️
Tar hand om er, fortsätt att handla lokalt och tack för alla trevliga år och alla er som deltog och gett oss stöd på våran resa. Vi kommer sakna er!
Amira & Gustav 🌻
