Uppsala Naturbete i Håga

Uppsala Naturbete i Håga Vi är ett småskaligt lantbruk som sköter naturbetesmarker i Hågadalenoch och säljer köttlådor. Välmående djur, människor och natur är vårt långsiktiga mål.

Från Hågadalens natursköna betesmarker tar vi fram ett mört och smakrikt kött med stora mervärden. Dessutom erbjuder vi miljövänliga hemleverans med cykel inom Uppsala, eller hämta direkt från vår gård i Håga. Välkommen att boka din köttlåda smidigt på vår hemsida. www.uppsalanaturbete.se

Stötta lokalt jordbruk och få riktigt bra ägg till frukost! 🥚❤️Vi öppnar för äggprenumeration på gården i Håga: du bokar...
15/09/2025

Stötta lokalt jordbruk och få riktigt bra ägg till frukost! 🥚❤️
Vi öppnar för äggprenumeration på gården i Håga: du bokar ett antal ägg per månad (30/60/90+), vi skickar ett SMS varje månad — du bekräftar med Swish och hämtar dygnet runt fem gården i Håga. Våra höns går frigående med mer än 2× yta vanliga höns, får hö och morötter på vintern och ett fiskmjölsfritt, 76% svenskt f***r. Varje ägg handplockas av mig, bonden själv. Förutom god djurvälfärd hjälper du oss att bevara värdefulla naturbetesmarker runt Uppsala och hålla rekreationsområden öppna för alla. Vi har redan över 130 nöjda familjer som prenumererar. Pris: 5,10 kr/st (30 i flak). Skicka DM med ditt tel nr för att bli prenumerant — enkelt, småskaligt och goda ägg! 🌾🐔🌱 Välkommen

Jag har märkt att lantbrukare låter allt mer som ekonomer. De försvarar ivrigt den nyliberala marknadsordningen – med fo...
06/04/2025

Jag har märkt att lantbrukare låter allt mer som ekonomer. De försvarar ivrigt den nyliberala marknadsordningen – med fokus på effektivitet, mätbarhet och vinst – samtidigt som de sällan lyfter fram andra värden, såsom hur vi relaterar till naturen och tillvarons grundläggande behov. Denna observation visar hur djupt den gamla nyliberala världsordningen har trängt in i vår kultur och i vår självbild.

Vi befinner oss nu i början av ett kulturellt skifte – en motreaktion mot den digitala nyliberalismens ensidiga fokus på marknadens logik och teknologisk framsteg. Den nya zeitgeisten ifrågasätter att allt ska mätas i siffror och att framgång enbart definieras utifrån ekonomisk tillväxt. Istället lyfts vikten av autenticitet, emotionell rikedom och en återkoppling till våra rötter fram. Rörelsen betonar att vi måste återupptäcka och vårda de dygder som en gång präglade våra samhällen: gemenskap, ödmjukhet, solidaritet och en hållbar relation till naturen.

Den nya reaktionen förespråkar en helhetssyn där både materiell utveckling och andlig förankring är centrala. Istället för att enbart fokusera på effektivitet och teknologisk innovation, vill man nu sätta människans välmående, kulturella identitet och naturens egenvärde i första rummet. Det handlar om att skapa en balans mellan global innovation och lokalt ansvar – att ekonomiska framsteg inte får ske på bekostnad av våra mänskliga relationer och vår miljö.

Långsiktigt kan denna motreaktion mot digital nyliberalism bana väg för ett samhälle där teknologin och marknaden tjänar oss, snarare än styr våra liv. Genom att omdefiniera framgång utifrån värden som integritet, gemenskap och ekologisk medvetenhet kan vi bygga institutioner och livsstilar som är både resilient och meningsfulla. Om vi inte ifrågasätter den gamla berättelsen riskerar vi att bara få en hypervariant av samma system – en framtid där vi förlorar det som verkligen är heligt i våra liv. I den världen är de enda lantbrukarna som finns kvar de som lyckats anpassa sitt lantbruk till det företagande det har reducerats till. Vad händer då med det språk för att förklara den levande världen och holistiska världssyn som man kanske en gång använde för att se och beskriva sin roll i naturen och det mänskliga samhället?

I förrgår hade vi tre skickliga fårklippare på plats som hjälpte mig klippa både ull och klövar på våra samtliga 100 får...
28/03/2025

I förrgår hade vi tre skickliga fårklippare på plats som hjälpte mig klippa både ull och klövar på våra samtliga 100 får. Damerna var runda och fina och i gott hull. Men det har inte alltid varit så i Sverige. Berättelser om svaga djur som knappt kunde gå efter en hård vinter är mer än bara anekdotiska. Under kalla och långa vintrar, särskilt om f***rförråden var knapphändiga efter missväxtår, blev djuren ofta svårt undernärda. Det finns dokumenterade fall där djuren på våren var så försvagade att bönderna fick bära eller släpa ut dem ur ladugården när det var dags för vårens första betesgång. Detta kallades ibland för “släpvår”. Sådana berättelser har bekräftats av historiker och folklivsforskare som studerat livet på landsbygden under självhushållningens tid. Antagandet om att vi lämnat denna tid bakom oss för alltid kan ibland förblinda oss för det överflöd och rikedom vi nu lever med och som egentligen är en historisk parentes. Något som kan kallas den hedoniska trappan. Den visar hur vi snabbt vänjer oss vid bättre levnadsstandarder och bekvämligheter och innebär att även om vi inte ständigt känner en ökad lycka, har vi ändå genomgått betydande förbättringar över tid. Mycket av det som idag ses som ’normalt’ har i ett historiskt kontext betraktats som otänkbar lyx och överflöd. Samtidigt är det viktigt att inte ignorera den oro som många känner inför samhällsutvecklingen. Många upplever att, trots de materiella framstegen, samhället utvecklas i en riktning där sociala, miljömässiga och ekonomiska utmaningar blir allt mer påtagliga. En balansgång mellan tacksamhet och oro kan vara en grund för att driva på för fortsatt utveckling. Genom att erkänna både våra framgångar och våra utmaningar kan vi skapa en konstruktiv debatt och arbeta för ett samhälle där vi både uppskattar det vi har och aktivt jobbar för att lösa de problem som finns, särskilt inom områden där samhället verkligen behöver förändras – såsom minskad ojämlikhet, hållbarhet och social sammanhållning. Stort tack till Emil, Johan och Erik Uhlås för er skicklighet, proffsighet och hänsyn. Nu kan vi börja längta lite till sommaren.

Jag befarar att våra folkvalda lider av kognitiv dissonans när det gäller synen på ökande matpriser i samhället. Genom a...
21/03/2025

Jag befarar att våra folkvalda lider av kognitiv dissonans när det gäller synen på ökande matpriser i samhället. Genom att hålla fast vid en förenklad förklaring undviker de den kognitiva ansträngning som krävs för att försona motstridiga idéer: engagemanget för mänskliga rättigheter gällande matförsörjning och de hårda ekonomiska realiteterna i marknadssystemet.

Bonden och debattören Gunnar Rundgren beskrev situationen klockrent i sitt senaste inlägg i matprisdebatten som man kan läsa på hans blogg men här är ett kort urklipp:

’Det är litet svårt att förstå upprördheten över den svenska livsmedelshandelns vinster. I alla fall är det svårt att förstå när den kommer från folk som i största allmänhet förvarar eller accepterar den kapitalistiska marknadsekonomin.
Hallå!!! Under vilken sten har ni suttit de senaste fyrtio åren?
Själva grejen med den kapitalistiska marknadsekonomin är att företag gör vinst. Du trodde väl ändå inte att företagen driver välgörenhet?
Både höger och vänster verkar tycka att det är för liten konkurrens på marknaden. Det kan man tycka men det är viktigt att förstå att koncentrationen i livsmedelshandeln och livsmedelsindustrin är helt enkelt ett resultat av konkurrens. Fristående handlare och småskalig industri har slagits ut på samma sätt som skett i alla andra branscher (jordbruket är på väg i samma spår) . Utvecklingen följer helt och hållet den kapitalistiska logiken. Gillar man inte resultatet så får man klaga på kapitalismen!’

Jordbruksverkets beslut att dra tillbaka förslaget om nya regler för djur som hålls för sällskap och hobby är ett klassi...
21/03/2025

Jordbruksverkets beslut att dra tillbaka förslaget om nya regler för djur som hålls för sällskap och hobby är ett klassiskt exempel på vad som kan hända när en institution, som del av den verkställande makten, missar att förankra sig själv till den kunskap och expertis som underbygger den demokratiska strävan efter sanningsenlighet. Med andra ord, utan respekt för kunskap och expertis vunnen ur samråd med ett brett spektrum av medborgerliga erfarenheter, kan inte demokratin vara stabilt förankrad i en version av verkligheten som är gemensam och kollektivistisk. Förlorar man den förankringen förlorar man samtidigt en del av sin demokrati. I tider av förändring och kris riskerar sådana beslut och förslag att spä på missnöjet och missförtroendet för staten och kollektivet, öka känslan av marginalisering samt få polarisering mellan olika samhällsgrupper att svälla, vilket i sig är ett hot mot demokrati och solidaritet.
Myndighetens beslut att dra tillbaka förslaget och återkomma efter en bredare förankring från både privatpersoner och organisationer är ett hoppfullt tecken på att i vissa bemärkelser är vår demokrati välmående och stark. Nu återstår den fundamentalt viktiga frågan för myndigheten att avgöra vems röst i samråd med den breda kollektiva erfarenheten och opinionen väger tyngst när det gäller förändringar i djurskyddslagstiftningen? Moraliskt och praktiskt måste man sträva efter att både bevara principen om jämlikhet och säkerställa att beslutsfattandet bygger på relevant kunskap. Detta innebär att hitta en balans där de inkluderar breda medborgarperspektiv samtidigt som de ger tyngd åt de röster som har direkt erfarenhet av eller expertis kring den aktuella frågan. Denna balans är inte enkel, men det är just en central utmaning i en levande demokrati där målet är att både vara inkluderande och fatta informerade beslut. Det ska bli spännande att se hur de väljer att reformera förslaget nu när ett omtag av ny djurskyddslagstiftning påbörjas.

Att framställa mat som en grundläggande mänsklig rättighet – djupt rotad i idéer om social rättvisa och jämlikhet – gör ...
19/03/2025

Att framställa mat som en grundläggande mänsklig rättighet – djupt rotad i idéer om social rättvisa och jämlikhet – gör det svårt att diskutera matpriser som en neutral ekonomisk fråga. När mat betraktas som något som ska vara universellt tillgängligt, ses varje prishöjning inte bara som en marknadsförändring utan som ett direkt moraliskt misslyckande för samhället. Denna emotionella och etiska inramning lämnar lite utrymme för samtal om de strukturella faktorer som påverkar matpriser, såsom globala leveranskedjor, jordbrukspolitik, klimatförändringar och företagsstrategier. Att i detta ljus föreslå att individer ska anpassa sin livsstil för att hantera högre matpriser kan uppfattas som verklighetsfrånvänt eller till och med kränkande, särskilt av dem som redan kämpar ekonomiskt. Det finns en nästan instinktiv ovilja att acceptera att personligt ansvar spelar en roll, eftersom problemet ur deras perspektiv inte handlar om deras vanor utan om ett system som sviker dem. Den här spänningen – mellan systemisk orättvisa och individuell anpassning – finns även inom andra områden som bostäder och sjukvård, där människor motsätter sig tanken på att “anpassa sig” till högre kostnader eftersom de anser att kostnaderna inte borde öka från första början. Men mat är särskilt personligt och känsloladdat, vilket gör dessa diskussioner ännu svårare. Viktigt att komma ihåg att vi är nu alla barn av den algoritm vi fångats av och den bubbla vi befinner oss i och ser världen från. Algoritmernas uppgift är att hela tiden förstärka de åsikter vi redan har genom att trycka in oss ännu mer i en falsk dikotomi mellan två ytterligheter där vi kommer marginaliserade och alieneras. Oavsett var man står i fråga om de ökande matpriserna är det viktigt att vi har förståelse och medkänsla för varandra och insikten om att vi kan inte förstå allt i en värld som är så komplex.

I förra veckan ringde Länstyrelsen och anmälde att de skulle göra en tvärvilkorskontroll på öronmärken och journalföring...
17/03/2025

I förra veckan ringde Länstyrelsen och anmälde att de skulle göra en tvärvilkorskontroll på öronmärken och journalföring av samtliga djur på gården. För att kunna få jordbruksstöd måste lantbrukaren leva upp till ett antal regler och förordningar. Två av dessa är att samtliga djur man har ska ha två öronmärken, ett i var sitt öra, samt ska alla händelser och förflyttningar dokumenteras och registreras. Efter att den anmälan är gjord har de 48 timmar på sig att utföra kontrollen. Jag brukar försöka se mig själv som en hyfsat organiserad och strukturerad person med koll på de regler och förordningar jag måste förhålla mig till. Men även om man har en uppriktig avsikt att göra rätt och leva upp till alla krav som ställs så kommer den mänskliga faktorn att spela in. Särskilt när man ensamt bär ansvaret att sköta både ekonomin, försäljningen, produktionen och naturvården och som i mitt fall, och även för många andra småbrukare, har en familj och ett jobb vid sidan om att ta hand om. Lång historia kort, det blev till att leta fram alla transportsedlar, kontrollräkna djuren, och beställa nya öronmärken till dem som har tappat innan kontrollanterna dök upp. Själva kontrollen tog en förmiddag där de ville kontrollera varenda induvid var för sig och anmärka på eventuella brister och fel. I det stora hela upptäcktes inga brister gällande dokumentation, journalföring eller djur räkning. Däremot som det alltid blir när man har över 100 djur var det ett antal individer som hade tappat ett öronmärke som nu behöver ersättas. Jag har 30 dagar på mig att åtgärda felen och skicka bilder till länsstyrelsen på varje djur och öronmärke som jag har ersatt. Om jag inte lyckas inom tidsramen och har mer än 13 % fel vid kontrollen kan det bli avdrag på mina jordbruksstöd och till och med att man får betala böter. Det var otroligt nervöst att ha dem här för även om man försöker göra rätt är det så mycket att hålla koll på, och makt.Obalansen är märkbar när myndigheterna kommer och knackar på. Men i slutändan känner jag ändå en tacksamhet över att kontrollen gick bra. En liten inblick för er som inte är lantbrukare i hur en vanlig dag på en gård kan se ut.

Det är frustrerande att se hur debatten i Sverige just nu gällande matpriserna nästan uteslutande kretsar kring att håll...
14/03/2025

Det är frustrerande att se hur debatten i Sverige just nu gällande matpriserna nästan uteslutande kretsar kring att hålla priserna nere, samtidigt som de större strukturella problemen hamnar i skymundan. När regeringen nästa vecka träffar de stora dagligvarukedjorna för att diskutera hur matpriserna kan sänkas, hör vi förslag om exempelvis skattesänkningar på ungas anställningar för att minska företagens kostnader. Men detta löser inte grundproblemet: matpriser påverkas av globala faktorer såsom energi- och transportkostnader, råvarupriser och inte minst klimatförändringar, vilket innebär att livsmedelsinflationen sannolikt kommer att vara en långsiktig utmaning. Att fokusera enbart på att pressa matpriserna riskerar att bli en förenklad lösning på en mer komplex fråga.

Samtidigt ser vi en annan utveckling som sällan lyfts i debatten: hur bostadskostnader har ökat kraftigt och tar en allt större del av människors inkomster. Under lång tid har låga räntor och en generös utlåning drivit upp bostadspriserna, vilket har gjort det dyrare att både köpa och hyra en bostad. Bankerna har samtidigt fortsatt att göra stora vinster på bolån. Historiskt sett har mat utgjort en större del av hushållens budget, men i dagens ekonomi är boendekostnader en av de största utgiftsposterna, vilket påverkar människors köpkraft och ekonomiska trygghet. Istället för att enbart fokusera på att sänka matpriserna borde vi föra en bredare diskussion om hur vi skapar en mer hållbar ekonomi där både mat och boende är ekonomiskt tillgängligt för alla.

Den nyspridda gyllengula halmen viskar minnen om den ljuva sommaren som åter komma skall.
22/02/2025

Den nyspridda gyllengula halmen viskar minnen om den ljuva sommaren som åter komma skall.

Jag försöker förstå varför det verkar vara så svårt för våra demokratiska system att ta hänsyn till tidscykler som varar...
26/01/2025

Jag försöker förstå varför det verkar vara så svårt för våra demokratiska system att ta hänsyn till tidscykler som varar längre än politiska mandatperioder. Med andra ord, man har oerhört svårt att hantera verklig långsiktighet.

Läser i boken Slaget om framtiden av Jenny Andersson och Erik Westholm

’I en del av den praktiska filosofin är framtida generationer att likna vid levande subjekt, vilket leder till slutsatsen att vi behöver en moral och rättvis teori som respekterar deras ställning som blivande medborgare. Den diskussionen bygger på historiskt grundande föreställningar om att mänskligheten är en och samma övertid. För en del filosofer är framtiden, helt enkelt en okänd kontinent, befolkad av människor vi inte känner, och som antagligen kommer att ha kunskap och teknik som vi inte har. därför tycker de att vore det förmyndaraktigt av oss att ge oss in på denna kommande tid kontinent och börja styra och ställa utifrån de problem som vi idag upplever. Bland de forskare som har ifrågasatt klimatförändringen finns uppfattningen att nuet inte har rätt att bestämma över framtiden, och att vi borde tillkänna framtida generationer möjligheten att hitta lösningar på problem som vi dag inte kan lösa. andra tycker att vi som nu levande har rätt att konsumera och leva enligt våra önskemål och att hänsyn till framtiden är ett oacceptabelt ingrepp i demokratiska beslutsprocesser. Sådana föreställningar har lång historia, ända tillbaka till upplysningstiden. Diskussionen om relationen mellan nuet och kommande generationer och deras beslutande rätt var en del av uppkomsten av de moderna demokratibegreppet streck som dock gav prioritet till nuet.’

På ett sätt kan man betrakta vår nutid som ett praktiskt övergivande av framtiden (med belägg för den negativa utveckling civilisation har på natur och livsuppehållande processer) i den uppenbara tidskonflikten mellan naturlig, social och historisk tid. Då den sociala tiden (som ofta styr samhällspolitiska och ekonomiska beslut) inte kom till som en följd av naturliga processer (naturens tid) utan handlade om konflikter mellan olika former av kapital så som naturresurser.

De blir alltså tydligare för mig iaf, att konflikten mellan en ekonomi beroende av tillväxt och miljöhänsyn har en grund i hur samhället prioriterar mellan dessa olika tidsbegrepp. Med starka kopplingar till upplysningstiden idéer om att mänskliga ’framsteg’ äger rum på en tänkt linjär utvecklingsaxel. Kanske är detta ett logiskt feltänkt att tro att bara för att A verkar leda till B måste per automatik C leda till D. En stark drivande tanke bakom tekniklösningarna som det som kommer lösa framtida problem och fortsätta människans framstegs resa in i framtiden. Men allt är kanske bara byggt på en felaktig idé ifrån början?

Vems tid är egentligen viktig? Vems tid spelar roll?
En grundläggande fråga vi måste ställa oss innan vi kan välja om vi ska ha en bred och tunn eller smal och djup solidaritets syn. Alltså inkapslar vår omsorg en bredd av medborgare och varelser, eller är den exkluderande och smal byggt på en djup av kriterier som måste uppfyllas?

Beteskravet, alltså den lagstiftning vi har i Sverige om krav att låta mjölkkor beta utomhus på sommaren, är det enda kr...
21/01/2025

Beteskravet, alltså den lagstiftning vi har i Sverige om krav att låta mjölkkor beta utomhus på sommaren, är det enda kravet som svenska kommuner och regioner kan sätta i offentlig upphandling för att inte bryta mot EUs konkurrensregler. Alltså tar man bort beteskravet eller kossornas betesrätt försvinner kommunernas förmåga att enbart välja svenskt nötkött, mjölk och ost. En marknad som är värd mer än 10 miljarder kronor per år. Regeringen vill riva upp beteskravet och därmed låta marknaden bestämma både den svenska lantbrukarens öde men även kommunernas förmåga att försvara Svenskproducerad konsumtion av mejeri och kött.

Den är det så att i den offentliga inköp har man svensk ost 🧀 till nästan 50% som är dubbelt så hög siffra om man jämför med dagligvaruhandeln (25%). Den offentliga upphandlingen köper alltså dubbel så mycket svensk ost som vanliga konsumenter i affären är beror endast på att man kan ställa krav på betande mjölkkor.

Det är tydligt att utredningen som ska presenteras i april inte tagit in varken handels, kommunernas eller konsumenternas intressen när de tänker rekommendera att slopas beteskrav. Förstår inte hur Kullgren och hans regering menar att detta är i det svenska lantbrukets eller svenska befolkningens intressen särskilt då mer än 80% av befolkningen tycker att djur välfärd är mycket eller ganska viktigt i deras köp av livsmedel. Varför vill regeringen slopa en mekanism som tydligt sortera fram de svenska produkterna?

Som bonde förstår jag att lantbrukaren är klämd mellan behov av att konkurrera på EUs marknad och samtidigt följa lagstiftning som sätter högre krav än andra EU bönder. Men när beteskravet är en jätte bra mekanism att skydda svensk lantbruk ifrån att ersättas ifrån den offentliga upphandlingen, varför ska vi då riva upp det och försätta lantbrukaren under ännu mer marknadspress?

Många tror att det är våra skattepengar som finansierar samhällsekonomin men det stämmer inte riktigt. Stater tar stora ...
19/01/2025

Många tror att det är våra skattepengar som finansierar samhällsekonomin men det stämmer inte riktigt. Stater tar stora lån på obligations marknaden som de sedan återbetalar med hjälp av framtida skatteintäkter. Det är privata finansiärer , banker och pensionsfonder som köper upp statsobligationer mot en ränta styrd av marknadens efterfråga. Deras villighet att låna ut beror helt på ett lands ekonomiska förtroende, inflation och inre stabilitet samt om investerarna är övertygade om landets förmåga att skapa ekonomisk tillväxt.

Om vi nu tar in verkligheten som denna rapport pekar på, att tidigare modeller för klimatförändringarnas ekonomiska effekt på ekonomin är totalt felvisande och justeras nu upp från 2% av global BNP till hela 50%!! Förutom att klimatförändringarna kommer kräva att samhället ställer om hur man äter, jobbar, reser, använder sin fritid etc. Kommer det kräva stora reformer av nuvarande system för länder att finansiera sina investeringar och sin ekonomi med hjälp av lån.

En möjlig öppning här vore om länder som Sverige, med en hög kreditvärdighet på obligations marknaden skulle kunna emittera flera gröna obligationer kopplade till utgifter i statsbudgeten som bidrar till att uppfylla Sveriges miljö- och klimatmål. Amortering och ränta skulle finansieras delvis ifrån skatteintäkter men även från en fond som skapas där en liten procent av intäkterna ifrån trä- och massaindustrin investeras. 2023 uppgick det totala exportvärdet av svenska skogsprodukter till 184 miljarder kronor där 80% exporterades. 2022 avsatte den röd-gröna regeringen ca 24 miljarder kronor för skydd av miljö- och natur.

Om 5% av intäkterna ifrån skogsråvara skulle avsättas i en fond skulle den uppgå till 9 miljarder kronor som kunde komplettera budgetposten för skydd av natur i Sverige varje år.

Att koppla naturskydd till värdet på exporten kan vara knepigt eftersom den ena ofta tar ut den andra. Men ett möjligt framtidsscenario vore nog att gröna obligationer blir mer attraktiva på marknaden ju mer världen inser försäkringsvärdet av biologisk mångfald och klimatåtgärder byggda på naturliga processer. I en sådan värld kunde Sverige bli en mycket attraktiv plats för investerare vilket hjälper oss finansiera satsningen på vår natur och miljö. På så sätt kan man också oavsett regering och fluktuerande budgetunderlag få ett stabilare flöde av medel för miljö stärkande åtgärder som skapar långsiktighet och kontinuitet för alla inblandade aktörer.

Gör vi det här kan vi ha 9 miljarder extra i statskassan imorn att investera i natur och miljö. Mekanismerna finns, det saknas bara vilja. Med allt detta har väl smartare människor än jag redan tänkt ut får man hoppas….eller?

Så länge klimatförändringarna inte slår ut AMOC så klart och medeltemperaturen i norden sjunker med 20°c. Då är vi alla rätt så rökta. Trevlig helg på er!!

Adress

Hågavägen 50
Uppsala

Webbplats

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Uppsala Naturbete i Håga postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Kontakta Affären

Skicka ett meddelande till Uppsala Naturbete i Håga:

Genvägar

Dela

Typ